▴ Annons

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

”Ikea”-variant av biogasanläggning väckte intresse Solenergi och biogas stod i fokus när LRF arr­angerade en energidag i Halland. Bland annat presenterades en ny sorts biogasanläggning av ”Ikea-modell” och hur kommunen Güssing i Österrike vände nedgång till uppgång genom att själva skapa och ta hand om sin energi. KommenteraPublicerad 2015-03-01 Ica ökar försäljningen av svenskt kött Under förra året ökade Ica försäljningen av färskt svenskt griskött med 20 procent. Från och med nästa vecka byts även köttet i företagets egen falukorv till svenskt. Även svenska nöt-, fågel- och lammförsäljningen går uppåt. KommenteraPublicerad 2015-02-28 Komforten imponerar Med en ny hytt och låg ljudnivå, där inställningen av tröskan sker på en pekskärm längst fram på armstödet, har Case IH gett de tre mindre modellerna i Axial Flow 130-serien ett rejält lyft. KommenteraPublicerad 2015-02-28 ”Arla är neutrala till GMO-teknik” Efter beskedet att Arla vill öka andelen ostar tillverkade med GMO-framställd löpe har kommit ut, reses åter frågan kring GMO-foder för de svenska mjölkproducenterna. Arla bedömer dock att det är skillnader mellan producentled och förädlingsled. KommenteraPublicerad 2015-02-27 VIDEO – Bi-uppfinning har fått in 3,4 miljoner dollar på ett par dagar En bikupelösning som innebär att man inte behöver störa bina när man skördar honung har samlat ihop drygt tre miljoner dollar på ett par dagar i finansiering. Hur den fungerar förklaras i videon. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Lantbrukskris på danska banker Jyske Bank hade höga förväntningar på sig när fjärde kvartalets siffror skulle redovisas, men efter en förlust på 300 miljoner dök aktien. Anders Dam, som är vd för banken, hänvisar bland annat till nedskrivningar av lån till lantbruket. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Jordbruksverket presenterar arbetet med att förenkla Genom förenklingsresan har branschorganisationer och myndigheter samarbetat för att förenkla lantbrukares vardag. De tjugo delar som symboliserar åtgärdsplanen ska presenteras den 4 mars. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Etiopisk gröda får internationell uppmärksamhet Den etiopiska grödan teff, får allt mer uppmärksamhet som en ny typ av ”super food”. Den etiopiska regeringen jobba med att priserna inte ska skjuta i höjden för människorna i landet. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Stora utmaningar för Trigon Agri Danska lantbruksbolaget Trigon Agri, verksamt i Ryssland och Ukraina förbättrade sitt rörelseresultat rejält 2014, exkluderat effekterna av rasen för valutorna rubel och hryvna. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Bättre resultat för Black Earth Farming

Black Earth Farming, verksamt i södra Ryssland (Kursk, Tambov, Lipetsk and Voronezh-områdena), redovisar ett förbättrat resultat för 2014. Lägre kostnader i odlingen och högre skördar bidrog starkt. 

KommenteraPublicerad 2015-02-27
SIMA – 1000 Tempo på två år I snart två år har Väderstad-verkens precisionssåmaskin Tempo nu funnits på marknaden. På SIMA-mässan kunde företaget stolt lämna över maskin nummer tusen till dess nya ägare, Pauly Michel, som även kom till mässan och tog emot den. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Hönsskit för ett läkemedelsfritt och rent vatten Med hjälp av tång och hönsgödsel ska man försöka rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Två forskare från Kristianstad högskola ligger bakom idén som ska testas i kommunala reningsverk i Osby och Bromölla kommun. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Vi åt mer svenskt 2014 Under 2014 minskade importen av nöt- och griskött samtidigt som produktion och export ökade. Produktionen av svenskt lamm- och fågelkött ökade också men det gjorde även importen. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Arla vill öka sin GMO-användning Flera av Arlas ostar som säljs i butikerna idag framställs med hjälp av en GMO-framställd löpe, kallad för ystenzym. För att göra sin produktion mer kostnadseffektiv, vill Arla nu utöka användningen av GMO-löpen. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Sprid risken med pelleterad gödsel Inom ekologisk odling är det många som kombinerar olika gödselmedel för att få till näringsbalansen. Ett konstgjort alternativ är pellets som ofta är baserade på olika typer av slaktbiprodukter, vinass och hönsgödsel. KommenteraPublicerad 2015-02-27 ”Mer gröngödsling eller mer rötrester” – Det är främst mjölken som har drivit på utvecklingen av ekologisk odling. Där handlar det om att använda gårdens egen gödsel och att inkludera mycket vall i växtföljden. Utmaningen ligger hos de som är ekologiska växtodlingsgårdar, säger Per Modig, på HIR Skåne. KommenteraPublicerad 2015-02-27 Höjd arbetsgivaravgift blir dyrt för unga En höjning av arbetsgivaravgiften kan lågt räknat innebära att runt 19 000 jobb för unga försvinner. Svenskt Näringsliv kommer med ett förslag som de tycker är ett bättre alternativ. KommenteraPublicerad 2015-02-26 Ekot lyfter kritik mot omsorgsprogrammet Förslaget till djuromsorgsprogram för grisar har fått stort utrymme i media de senare veckorna. I morse rapporterade Ekot i Sveriges Radio om det, med anledning av ett brev från Eurogroup for Animals inkommit till landsbygdsminister Bucht. KommenteraPublicerad 2015-02-26 ”Ge bankerna en chans att underlätta för mjölkbönderna” En av de åtgärder Sven-Erik Bucht menar att man ska se över för att underlätta för svenska mjölkbönder, är statens kvittningsrätt när det gäller utbetalning av EU-stöd. Per Skargren på Swedbank och Sparbankerna intygar att detta är en jätteviktig åtgärd som skulle kunna underlätta för mjölkbönderna snabbt. KommenteraPublicerad 2015-02-26 SIMA – Machine of the Year 2015 På SIMA-mässan prisades "Årets maskiner 2015". Totalt delades 17 priser ut. Bakom priset står en jury bestående av 19 europeiska lantbrukstidningar. Vi på Jordbruksaktuellt representerar Sverige. Se hela listan med vinnare. KommenteraPublicerad 2015-02-26 EU vill ha tydligare ursprungsmärkning Kött som används i färdiga produkter, som lasagne eller köttbullar, bör märkas med ursprung på samma sätt som hela köttdetaljer, skriver EU-parlamentet i en resolution som röstats igenom. KommenteraPublicerad 2015-02-26 MRSA åter i norska besättningar I Norge har man under en tid arbetat med att utrota MRSA genom sanering och arbetet har varit relativt framgångsrikt. Men nu har problemet återkommit hos norska grisar. KommenteraPublicerad 2015-02-26 Kreativa lösningar för gödsling Om man har mycket djur som producerar gödsel och en stor vallodling för foder är växtnäring ofta ett litet problem inom ekologisk odling. Men ekologiska växtodlingsgårdar får lösa det på andra sätt, hur man ser till att få växtnäring i odlingen varierar över landet. KommenteraPublicerad 2015-02-26 Mjölkkrisen naggar Norrmejeriers resultat i kanten I dag fastställde Norrmejeriers styrelse föreningens resultat till 4,7 miljoner kronor. Med tanke på den tuffa situationen känns det bra att man prioriterat böndernas betalning framför ett högt resultat skriver styrelsen. KommenteraPublicerad 2015-02-25 SIMA – Fler nyheter från Paris Lantbruksmässan SIMA pågår just nu för fullt i Paris. Årets mässa huserar 1740 utställare som alla presenterar blandade nyheter. Här är ett utdrag av det som visas. KommenteraPublicerad 2015-02-25 Nu får fjäderfä åter gå ute Risken att fågelinfluensa ska komma till Sverige bedöms fortfarande som något förhöjd men då ingen spridning har skett i Europa har man bestämt att gå tillbaka till skyddsnivå ett. KommenteraPublicerad 2015-02-25 5 000 kvigor på export Under rådande importstopp ser Vitryssland chansen att öka produktionen och har beställt 5 000 kvigor av en skånsk entreprenör. Kvigorna ska på sikt producera mjölk som ska säljas till Ryssland, skriver Dagens Industri. KommenteraPublicerad 2015-02-25 Traktorvecka på Skånska naturbruksgymnasier

I veckorna är det traktorveckor på de Skånska naturbruksgymnasierna. Denna veckan är det Önnestadsgymnasiets tur.

KommenteraPublicerad 2015-02-25
SIMA – John Deere kopplar redskap automatiskt När traktorn närmar sig redskapet släpper man ratten och lutar sig tillbaka. Här tar John Deeres nya system AutoConnect över. Systemet, som gavs silvermedalj på SIMA-mässan, både backar traktorn till rätt position samt kopplar på redskapet helt automatiskt. KommenteraPublicerad 2015-02-25 Räkna hem salixodlingen Vill du räkna på att odla Salix? Jordbruksverket har nu 32 olika salixkalkyler som visar olika scenarier. På detta sätt kan man få ökad insikt i lönsamhet och produktionskostnader. KommenteraPublicerad 2015-02-25 Fler nyheter i nyhetsarkviet »