Inloggad som

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se


Bookmark and Share
Utskriftsvänlig sida


Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »


Nyheter från Entreprenadaktuellt Nyheter från Skogsaktuellt

 

Undersöker mastit hos får För att ta reda på hur vanligt det är med mastit hos får pågår nu ett forskningsprojekt i ämnet, skriver SVA i sin tidning SVAvet.   KommenteraPublicerad 2014-04-17 LRF backar upp LRF Mjölks beslut Det är inte enbart i Mjölkdelegationen som GMO-frihetens vara eller icke vara har diskuterats under den senaste tiden. Köttdelegationen och LRF-styrelsens livsmedelsutskott har gjort detsamma. Nu presenterar LRF:s riksförbundsstyrelse en samlad position i frågan. KommenteraPublicerad 2014-04-16 Mejerierna står fast vid GMO-friheten

Efter LRF Mjölks besked att släppa GMO-frågan till marknaden, har flera mejeriföretag uttalar sina positioner. Nu har exempelvis Skånemejerier, Gefleortens Mejeri, Gäsene Mejeri och Falköpings Mejeri anslutit sig med Arla och Norrmejerier.

KommenteraPublicerad 2014-04-16
Nya regler kring integrerat växtskydd Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram nya regler för integrerat växtskydd. En av nyheterna som träder i kraft från nästa år är ett krav på att dokumentera bekämpningens syfte i sprutjournalen. KommenteraPublicerad 2014-04-16 Mer gurka men mindre sallat

Förra året var gurka den största växthusgrödan, med en skörd på 27 900 ton. Mest minskade odlingen av kryddväxter och kruksallat, enligt Jordbruksverket.
 

KommenteraPublicerad 2014-04-16
Höj kraven för att gynna aktiva lantbrukare I söder är spannmåls­odlare arga över att de måste dela med sig av gårdsstödsbeloppen till bland annat Norrland. Men Daniel och Elin Bergström på Nysäter lantbruk i Kovland utanför Sundsvall, är inte heller nöjda. KommenteraPublicerad 2014-04-16 ”Konsumenterna har redan visat vad de tycker om GMO” Enligt branschorganisationen Sveriges Grisföretagare, är LRF:s besked ett steg i rätt riktning. Styrelseordförande Ingemar Olsson lyfter kritik mot Arlas reaktion samt lägger till grisbranschens inställning till GMO-frågan. KommenteraPublicerad 2014-04-15 ”Det måste ske en harmonisering inom EU”

Kalmar Lantmän har precis invigt Europas modernaste foderfabrik. Vd:n Claes-Göran Nilsson menar att det finns två sidor av myntet när det gäller GMO-fritt foder. Svenska konsumenter tycker det är viktigt med GMO-fritt men sojan har också skenat ordentligt i pris, vilket försvårar konkurrensen.

KommenteraPublicerad 2014-04-15
Fortsatt GMO-fri mjölk i norr Efter LRF Mjölks besked att backa från sin branschpolicy rörande GMO-fritt foder, väljer även norrländska mejeriföretaget Norrmejerier att sitta stilla i båten. KommenteraPublicerad 2014-04-15 Mindre tramp med armeringsmattor Genom att lägga armeringsmatta i beteshagar kan man förebygga och undvika trampskador. Något som i sin tur är bra för djurvälfärden, lantbrukarens ekonomi och miljön, visar forskning från JTI och SLU. KommenteraPublicerad 2014-04-15 Oförändrat rörande GMO hos Arla

Trots LRF Mjölks beslut att ställa sig positiva till GMO-foder, håller Arla Sverige fast vid GMO-friheten. Enligt företaget byggs beslutet till stor del på efterfrågan från den svenska marknaden.

KommenteraPublicerad 2014-04-14
1600 gårdsbutiker i en app

Att Sverige får fler och fler gårdsbutiker i och med ett ökat intresse för närproducerat är ett som är säkert. För att konsumenter ska hitta dit finns bland annat Gårdsbutiksappen.

KommenteraPublicerad 2014-04-14
Fritt fram för GMO-foder enligt LRF Mjölk Efter en omfattande utredning har LRF Mjölk och Mjölkdelegationen under dagen beslutat att häva sin policy rörande GMO-fritt foder. Nu ligger bollen hos mejeriföretagen. KommenteraPublicerad 2014-04-14 Zetor Roadshow ger sig ut i Sverige

Tjeckiska traktortillverkaren Zetor har varit på framfart i Sverige under de senaste åren. För att möta lantbrukare i landet genomför företaget, med stöd av den svenska importören HCP Sverige, en Roadshowturné.

KommenteraPublicerad 2014-04-14
Havre på frammarsch för hälsan Under många år har havren varit en ”doldis” bland grödor som ofta hamnat i skuggan av vete och korn. Men havren är på frammarsch, inte bara som foder utan också som ett livsmedel med bevisade hälsoeffekter. Swedish Oat Fiber är ett halländskt företag som ser till att betaglukaner från skandinavisk havre finns i livsmedel världen över. KommenteraPublicerad 2014-04-14 Rullande grishus för varierat bete MOP, mobile organic piggery, är ett mobilt grishus som kan rullas till ett nytt bete varje dag med hjälp av traktor eller en drivenhet som drivs automatiskt med hjälp av solenergi. Grisar som får böka och beta naturligt är friska och växer bra och ger en bra ekonomi för bonden. KommenteraPublicerad 2014-04-13 Johan restaurerar mark för bete Johan Svantesson driver en stor betesbaserad och kravcertifierad nötköttsproduktion i Värmland. I takt med att företaget vuxit har han restaurerat 80 - 90 hektar åker, skog, salix och övrig mark till mer betesmark.  KommenteraPublicerad 2014-04-12 Kronan invigd av prinsen Trots kraftigt duggregn var det en glad hoper människor som samlats ute på Tjärhovet i Kalmar för att bevittna invigningen av Europas modernaste foderfabrik, Kronan. KommenteraPublicerad 2014-04-11 Butiken som bara säljer svenskt kött

En Tempo-butik i Härnösand har beslutat att sluta sälja utländskt kött. – Du kan få kött från svenska gårdar för 30 kronor mer per kilo, då kan man banne mig kosta på sig det, säger butiksägare Stig Wedin.

KommenteraPublicerad 2014-04-11
VIDEO - Fredagsmys med silo demolition

På youtube är "Silo demolition" ett begrepp som ger tusentals träffar. Hur man river en betong- eller plåtsilo på bästa sätt verkar vara en sport världen över.

KommenteraPublicerad 2014-04-11
Brasilien importerar etanol Världens näst största producent av etanol är i år också en importör av fordonsbränslet. Små lager och ökad efterfrågan skapar underlag för import. KommenteraPublicerad 2014-04-11 KRÖNIKA - Vem lyfter svensk animalieproduktion? Svensken, dansken eller kinesen? Jag är som alla andra svenskar, jag vill se kor på bete och grisar med knorr på svansen. Där upphör sedan likheten med de flesta, för jag är dessutom villig att betala för det. KommenteraPublicerad 2014-04-10 Handelns bojkott av burägg problematisk

I dagarna har det blivit klart att handelskedjorna Coop och Willys slutar sälja burägg. En utveckling som är problematisk då många äggföretag satsat på moderna bursystem och eftersom konsumenten inte får välja själv, det menar Svenska Ägg.

KommenteraPublicerad 2014-04-10
Osäkert pris på blank diesel

Regeringen har lagt fram ett förslag om kvotplikt för biodrivmedel. Det innebär att en viss del av diesel och bensin måste vara förnybar. Vad detta kommer innebära för priset på så kallad "blank" diesel är fortfarande oklart, men en prishöjning kan vara på gång.  

KommenteraPublicerad 2014-04-10
Pågen prisas för brödexport

Bageriföretaget Pågen har utsetts till Årets livsmedelsexportör 2014. De senaste två åren har Pågen haft en exporttillväxt på över elva procent och de största marknaderna är Danmark och Frankrike.

KommenteraPublicerad 2014-04-10
Kina köper mer mjölk Den kinesiska importen av mjölk fortsätter att öka. Arlas kinesiska intressebolag Mengniu rapporterar stigande vinst samtidigt som nya zeeländska Fonterra halverade sin vinst. KommenteraPublicerad 2014-04-10 KRÖNIKA - Stora arealer majs och soja väntas i USA

Ni som läser här regelbundet har länge kunnat läsa om att det är torrt för det amerikanska höstvetet – och torrt är det fortfarande.

KommenteraPublicerad 2014-04-10
Mer ägg åt folket

För sjätte året i rad ökar äggkonsumtionen i landet. Förra året åt varje person i genomsnitt 222 stycken ägg jämfört med 197 stycken, 2008. Det visar statistik från Jordbruksverket.

KommenteraPublicerad 2014-04-09
Ett steg närmare grisexport till Kina

Så länge kinesiska myndigheterna godkänner svensk livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet är export av gris till Kina inte längre långt borta. I höst kommer kinesiska tjänstemän till Sverige för att inspektera svenska chark- och slakteriföretag.

KommenteraPublicerad 2014-04-09
Gates brinner för kor och utsäde

Microsoftgrundaren Bill Gates, som numera ägnar sig åt bekämpa fattigdom och sjukdomar, var nyligen på besök i Sverige. Det blev då extra tydligt att världens rikaste man tror att ko-vaccin och utsäde är två viktiga nyckar till en bättre framtid.

KommenteraPublicerad 2014-04-09
Fler nyheter i nyhetsarkviet »