Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

Ryska försäkringsbolag vill inte försäkra gris Ryska försäkringsbolag vill inte längre försäkra grisar på grund av den afrikanska svinpesten, ASF. Utan försäkring är det många banker som inte är villiga att bevilja lån för ökad investering. KommenteraPublicerad 2014-09-17 VAL2014 – ”Vi behöver en handlingskraftig regering” Det svenska folket har sagt sitt. Rösterna är nu spridda på nio partier och ännu är en självklar regeringsbildning utom synhåll. Aktörer inom de gröna näringarna har uttalat sig om valutgången. KommenteraPublicerad 2014-09-17 De vill samla gröna näringar Är det möjligt att skapa ett näringslivskluster där företag inom gröna näringar och mat och dryck ska kunna samlas och utbyta erfarenheter? Det ska nu undersökas i Örebro och Södermanlands län. KommenteraPublicerad 2014-09-17 Grundvattnet sinar i Kalifornien Den rådande torkan i Kalifornien är den värsta på 40 år. De lantbrukare som kan, pumpar upp grundvatten för att vattna sina grödor, andra låter fälten torka. KommenteraPublicerad 2014-09-17 Planera för att inte mista gårdsstöd Förgröningsstödet blir 2015 en del av gårdsstödet. Enligt LRF Konsult är det många som riskerar att gå miste om stödet på grund av att man inte har full koll på de nya reglerna när man planerar användningen av åkerarealen. KommenteraPublicerad 2014-09-16 New Hollands självgående sprutor på väg till Europa Genom ett nytt förvärv hoppas New Holland kunna växa på marknaden för självgående sprutor. Bland annat har man siktet inställt på Europa. KommenteraPublicerad 2014-09-16 Hållbar odling av energigrödor JTI – Institutionen för jordbruks- och miljöteknik har tillsammans med SLU utvecklat en modell för att på ett bra sätt försöka planera för hållbara energiodlingar. De menar att efterfrågan på energigrödor från åkermark kommer att öka framöver. KommenteraPublicerad 2014-09-16 VAL2014 – Ovisst hur lantbruket påverkas av valutgången Valet 2014 bjöd på två stora förluster, dels för Alliansen men även för Socialdemokraterna som uppnådde ett svagt resultat. De som gick som vinnare ur årets val var Sverigedemokraterna som blev tredje största parti samt Feministiskt initiativ som kraftigt ökat medlemsantalen, men som ändå inte nådde upp till fyraprocentsgränsen. KommenteraPublicerad 2014-09-16 Ny forskning kring mastit Hur påverkar olika sorters koagulasnegativa stafylokocker (KNS) juverhälsan hos mjölkkor? Det ska Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, ta reda på genom ett nytt forskningsprojekt. KommenteraPublicerad 2014-09-16 Valtra förbereder stor lansering I november kommer Valtra lansera en ny traktor. Vad som står klart är att lanseringen kommer vara företagets största på 25 år, mer än så berättar inte den finska maskintillverkaren i dagsläget. Nu ökar förväntningarna. KommenteraPublicerad 2014-09-15 Minskad import av tyskt och danskt kött Enligt Jordbruksverket har importen av både gris- och nötkött minskat under årets första första sex månader. Exporten har på samma gång ökat och produktionen stigit något. KommenteraPublicerad 2014-09-15 VAL 2014 – Så gick det De rödgröna partierna blev större än alliansen och nu tyder allt på ett maktskifte. Fredrik Reinfeldt uppgav i ett tal igår natt att han kommer att lämna in sin avskedsansökan som statsminister och även lämna rollen som moderaternas ledare. KommenteraPublicerad 2014-09-15 Åkermarken steg i värde på slätterna På Götalands slättbygder steg priserna för åkermark under 2013. I landet som helhet sjönk dock priset på åkermark. Statistiken från Jordbruksverket omfattar dock endast köp där nya lagfarter tecknas. KommenteraPublicerad 2014-09-15 Frankrike importerar vete Problem med falltalen i den egna veteskörden får Frankrike att importera kvalitetsvete. Import från Storbritannien och Litauen lastas i dagarna av i Franska hamnar. KommenteraPublicerad 2014-09-14 Lastartraktorernas överman Med en kompakt storlek och en steglös transmission blir Case IH Maxxum CVX ett starkt kort på handen. Denna gång sätter de danska testarna från PowerGear Maxxumen på prov både i fält och inomgårds. KommenteraPublicerad 2014-09-14 Getgården vid sjön… Efter att först ha haft ett eget gårdsmejeri och egna getter, fokuserar nu Eva Bäckström och Krister Aronsson på att bara ta fram mjölk och leverera den till Skärvångens Bymejeri. KommenteraPublicerad 2014-09-13 De vill visa bonden bakom maten För att på ett enkelt och kul sätt beskriva för konsumenter hur det fungerar på en gård har Emma Svensson och Sofia Warefelt startat Facebooksidan ”Här är din bonde”. De tycker att kommunikationen till konsumenter varit bristfällig och nu tar de själva tag i saken. KommenteraPublicerad 2014-09-13 Ny koldioxidanläggning i Norrköping Nu har AGA Gas AB och Lantmännen Agroetanols AB koldioxidanläggning invigts. Tanken med den nya anläggningen är att den ska ge miljövinster genom att koldioxiden som bildas i Agroetanols etanolproduktion renas. KommenteraPublicerad 2014-09-12 Ökad efterfrågan på nordisk havre Den ökande konsumtionen av gröt syns på efterfrågan för havre skriver Lantmännen i ett pressmeddelande. AXA:s försäljning de senaste 13 åren visar att havreförsäljningen har ökat med 61 procent i volym. KommenteraPublicerad 2014-09-12 VAL2014 – Politik för småföretagare får dåliga betyg Fyra av tio småföretagare på landsbygden tycker att den nuvarande regeringen sköter småföretagandet bra. De tror dock att det kommer att bli sämre med en socialdemokratisk regering. KommenteraPublicerad 2014-09-12 Listeria orsakar fler dödsfall Det är nu bekräftat att 38 personer har blivit smittade av listeria i Danmark. Utbrottet har krävt ytterligare ett liv och dödsiffran på grund av utbrottet är nu uppe i 15 personer. KommenteraPublicerad 2014-09-12 Årets Matlandethuvudstad 2015 Nu är vinnaren i tävlingen Årets Matlandethuvudstad utsedd. Finalisterna i tävlingen var Borgholm, Kristianstad, Linköping, Strängnäs och Växjö. Och vann gjorde... KommenteraPublicerad 2014-09-12 ”Vi satsar på torkning och lagring varje år” Inför varje säsong brukar Henke Claeson försöka att effektivisera torkningen och lagringen av spannmålen på gårdarna han arrenderar. I år har han köpt en frötork och en mobil spannmålstork. KommenteraPublicerad 2014-09-12 Stora hektarskördar kräver ökad flexibilitet I flera delar av landet är hektarskördarna större än på länge. För att få ett flexibelt komplement till befintlig spannmålslagring växer därför intresset för slanglagring, både hos lantbrukare och spannmålsanläggningar. Exempelvis har Svenska Foder utökat sin kvantitet rejält i Sverige i år. KommenteraPublicerad 2014-09-12 VIDEO – Liten pojke som kommer bli en rackare på att koppla släp En liten kille som redan nu vet hur det funkar att koppla släp. Att han har en förkärlek för John Deere behöver man kanske inte påpeka. KommenteraPublicerad 2014-09-12 Räddningsinsatsen avslutas efter skogsbranden i Västmanland Lars-Göran Uddholm, räddningsledare för skogsbranden i Västmanland avslutar nu räddningsinsatsen. Området är dock fortfarande avstängt för allmänheten. KommenteraPublicerad 2014-09-11 Arla kan expandera i Egypten Arla har lagt ett bud på det Egyptiska företaget Arab Dairy Products Company, ADPC. Budet är dock inte bindande, innan det blir det ska Arla gå igenom Arab Dairys olika verksamheter som inte finns beskriva i årsredovisningen. KommenteraPublicerad 2014-09-11 Svensk ska leda handelsavtal mellan EU och USA Cecilia Malmström har blivit utsedd till EU:s nya handelskommissionär. En av hennes största uppgifter kommer förmodligen bli att leda förhandlingarna om ett eventuellt frihandelsavtal mellan USA och EU. KommenteraPublicerad 2014-09-11 Irländare blir ny jordbrukskommissionär EU:s ordförande, Jean-Claude Juncker utsåg under gårdagen irländaren Phil Hogan, till ny kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling. KommenteraPublicerad 2014-09-11 Olika röster om skatt på mineralgödsel Den 14:e september är det val. Ett förslag som varit på agendan inför valet är att återinföra skatten på mineralgödsel. De som förespråkar en skatt menar att den kommer att leda till mindre övergödning av Östersjön, medan andra menar att det inte finns några vetenskapliga belägg som tyder på det. KommenteraPublicerad 2014-09-11 Fler nyheter i nyhetsarkviet »