Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

VIDEO – Han gör stora pengar på Frankensteinpumpor En pumpaodlare i Kalifornien har lyckats få sina pumpor att växa i en form av Frankenstein. Pumporna som säljs för dryga 100 dollar, är hett villebråd i affärerna i Halloweentider. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Fullt arbete med landsbygdsprogrammet I slutet av november ska landsbygdsdepartementet lämna sina svar på de kommentarer som EU-kommissionen har på det nya landsbygdsprogrammet. Det handlar om 333 observationer om allt från skriftspråk till större frågor. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Allt fler vill ha svenskt och närproducerat Två av tre konsumenter betalar gärna mer för att köpa svenska råvaror och sex av tio köper närproducerade råvaror när det är möjligt. Detta visar den konsumentundersökning kring svenskarnas matvanor, som Jordbruksverket genomfört.  KommenteraPublicerad 2014-10-31 Amazone sätter sin spruta på prov Den tyska maskintillverkaren Amazone har genomfört ett 24-timmarsrace med sin växtskyddsspruta Amazone UX 11200. Ett dygn och 1032 hektar senare kunde man titulera sig som rekordhållare. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Bränsle för insatser vid branden Det var många lantbrukare som hjälpte till med släckning och röjning då den stora skogsbranden härjade i Västmanland i slutet av sommaren. Tillsammans spred lantbrukare 3,2 miljoner liter vatten i brandområdet och nu ersätter Preem dem för det drivmedel som användes. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Ny bidragsmodell för enskilda vägar Trafikverket har sett över sin bidragsmodell för skötsel av enskilda vägar och i mitten av september skickas besluten för kommande tre års driftsbidrag ut till de berörda. Den nya modellen ska underlätta att fördela pengarna jämnt mellan väghållarna i landet. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Glöm inte byta vinterdäck i tid Enligt lag måste man ha vinterdäck från och med den 1 december. Men på många ställen runt om i landet behöver man däcken tidigare än så. Se till att byta i tid för att undvika onödiga risker på vägarna. KommenteraPublicerad 2014-10-31 Länsstyrelserna i Mellansverige tar över beslut om licensjakt på varg Naturvårdsverket beslutade i dag att ge länsstyrelserna i Mellansverige rätt att besluta om licensjakt på varg i berörda län. I södra och norra Sverige är det fortfarande verket som avgör. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Tufft läge för mjölken Det är inte bara i Sverige som mjölkbönderna har det tufft. Under de senaste månaderna har mejerimarknaden fortsatt att försvagas internationellt, enligt LRF Mjölks Mejerimarknadsrapport. KommenteraPublicerad 2014-10-30 DEBATT - Några råd till nye landsbygdsministern Med 200 år av oförtrutet arbete i landsbygdens tjänst har vi erfarenhet och åtnjuter ett förtroende som få andra aktörer, samtidigt som vi har en vision för framtiden. Därför önskar vi dela med oss av några råd till den nyblivne ministern. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Miljövänlig minilastare klar för marknaden Tyska maskintillverkaren Weidemann lanserar en eldriven minilastare. De första maskinerna finns på den svenska marknaden i vår. KommenteraPublicerad 2014-10-30 Drivex satsar på traktorer

Drivex är en av nordens största tillverkare av entreprenadredskap för hjullastare. Bland produkterna finns vik och diagonalplogar, underbett/hyvelblad samt strängspridare. Nu växlar även företaget upp sin satsning mot lantbrukstraktorer.

KommenteraPublicerad 2014-10-30
3D-kartor över Sverige föreslås Kart- och bildinformation som visas i tre dimensioner, 3D, bör tas fram över hela Sverige, anser Lantmäteriet som utrett frågan på uppdrag av regeringen. KommenteraPublicerad 2014-10-30 DEBATT – Aktivister skadar demokratin I en debattartikel i Wall Street Journal, skriver två forskare från SLU om hur aktivister skadar demokratin. ”De är skickliga i att manipulera traditionella och online-medier, vilket i sin tur förvrider de beslutsfattande miljöerna.” KommenteraPublicerad 2014-10-29 Fler användningsområden för havre Havremjöl och havrepasta är nya produkter från Risenta och Kungsörnen. Havre innehåller mer protein än spannmålen vete, råg och korn, dessutom är det rikt på fibern betaglukan. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Skatt på förnybar rapsdiesel EU:s statsstödsregler kräver att Sverige höjer skatten på rapsdiesel för att stoppa att den blir billigare än fossila bränslen. Enligt EU är rapsdieseln överkompenserad. Skattehöjningen sker vid fel tidpunkt, när priset för fossila bränslen dyker samtidigt som priset på rapsdiesel ökar. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Vad är framtidens Elmia? Årets Elmia Lantbruk Maskin & Fält har varit under en del press. Ett par av de stora dragplåstern valde att hoppa över mässan, vilket ledde till en mindre mässa med 17 124 besökare. Diskussionerna kring hur Elmia ska se ut i framtiden är i full gång. Allt fler verkar efterfråga en stor lantbruksmässa, istället för två som i dagsläget. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Låga spannmålspriser slår hårt Maskintillverkaren Agco, som bland annat står bakom märkena Massey Ferguson, Valtra, Fendt och Challenger rapporterar in ett sänkt resultat i sin tredje kvartalsrapport detta år. Bakom nedgången står främst en sänkt efterfrågan i Europa och Nordamerika. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Ändrade regler inom djuruppfödning Jordbruksverket har ändrat i reglerna för vissa lantbruksdjur. Här kommer en övergripande genomgång av de största förändringarna. För utförligare regelbeskrivningar se Jordbruksverkets hemsida. De nya reglerna träder i kraft 1 november. KommenteraPublicerad 2014-10-29 Tre miljoner svenskar kan ha haft giftigt vatten i kranarna Nästan var tredje svensk kan ha druckit giftigt vatten, uppger TV4:s program Kalla fakta.
– Det här är den allvarligaste kemikalieolyckan i modern tid i Sverige, säger Åke Bergman, professor i miljökemi, till TV4.
KommenteraPublicerad 2014-10-29
11 000 grisar brann inne På en grisgård i Minnesota startade en brand i lördags eftermiddag. Branden dödade 11 000 suggor och smågrisar. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Ryskt företag vinnare vid importstopp Den ryska jätten inom köttproduktion och förädling, RusAgro rapporterar starka siffror det tredje kvartalet, speciellt när det gäller fläsk. Företaget härleder framförallt det fina resultatet till restriktionerna på import av fläskkött. KommenteraPublicerad 2014-10-28 VIDEO – Vad gör man när mjölken är slut? Paniken som uppstår när mjölkkartongen gapar tom i kylskåpet. Vad gör man inte för att kunna få ett glas kall mjölk till frukost, lunch eller middag. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Reporäntan sänks till noll procent Riksbanken sänker reporäntan till rekordlåga noll procent. Räntan kommer att ligga kvar på denna nivå tills inflationen har tagit fart, vilket beräknas vara i mitten av 2016. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Kina försöker gynna inhemsk produktion De inhemska priserna på spannmål i Kina har gjort import attraktivt för köpare som bland andra fodertillverkare. I ett försök att stötta den egna produktionen ökar man därför kontrollen av import. KommenteraPublicerad 2014-10-28 ”Totalfokus på fodret betyder mycket” Fokus på foder och genomtänkt hygien är enligt Jonas Önnerståhl receptet som tagit Ösby gård till en förstaplacering på WinPig-toppen för slaktgrisar 2013.
 –  Fast egentligen gör vi inget märkvärdigt, kommenterar pristagaren ödmjukt.
KommenteraPublicerad 2014-10-28
I spåren efter översvämningen I augusti drabbades halländska Getinge av översvämning. Suseån vällde in i samhället och över åkermark. Jordbruksaktuellt har träffat lantbrukare som berättar om de kaos­artade dygnen. KommenteraPublicerad 2014-10-28 Antibiotikaförbrukningen minskar i EU Den årliga rapporten från den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som mäter antibiotikaförbrukningen inom EU, visar att användningen minskar totalt sett. Samtidigt visar den att Sverige fortfarande är ett föredöme på området. KommenteraPublicerad 2014-10-27 Sänkt mjölkpris för norrlandsbönder Tack vara de norrländska konsumenternas vilja att dricka lokalproducerad mjölk har Norrmejerier kunnat erbjuda sina leverantörer ett stabilt pris. Men nu behöver dessvärre även de sänka priset på mjölk. KommenteraPublicerad 2014-10-27 Dansk gris i svensk tappning Den första december ska fem av Danish Crowns grisuppfödare på Bornholm delta i ett försök att föda upp grisar utan att använda antibiotika. Försöket ska visa om det finns en marknad för produkterna som kommer att vara dyrare på grund av högre kostnader. KommenteraPublicerad 2014-10-27 Fler nyheter i nyhetsarkviet »