▴ Annons

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

Brittiska mjölkbönder tömmer butiker

I Storbritannien tar sig protesterna mot den dåliga lönsamheten i mjölkproduktionen ett nytt uttryck, "The milk trolley challenge".

KommenteraPublicerad 2015-08-01
Certifiering potentiell dörröppnare till offentlig upphandling Certifiering och revision, ackreditering och standard. Ganska tråkiga begrepp för många och kanske något som känns mer som ett nödvändigt ont, än något som har ett värde och är framåtsyftande. Men är det verkligen så illa som det låter? KommenteraPublicerad 2015-08-01 VIDEO - Grisar går och handlar Hela veckan har lantbrukare protesterat i Frankrike. Bland inslagen finns gödselspridning i staden, traktorblockader på vägarna och nu även grisar i mataffären. Kan du dock se vad grisarna saknar? KommenteraPublicerad 2015-07-31 Gula pippin och bonden ska stärka svensk fågel Förra året ökade konsumtionen av svensk kyckling och kalkon med 13 procent. Svensk Fågels kampanj med den Gula pippin har således varit en stor succé. Nu lanseras den nya kampanjen "Totally Made in Sweden" för att öka medvetenheten ännu mer.   KommenteraPublicerad 2015-07-31 Arla betalar 1 krona mer för mjölken i Finland För Jordbruksaktuellt bekräftar nu Arla att mjölkpriset som företaget erbjuder de finska mjölkbönderna ligger på motsvarande 3,60 kronor per kilo. För samma mjölk ges de svenska mjölkbönderna 2,589 kronor. KommenteraPublicerad 2015-07-31 Arla värvar Åländska mjölkbönder med högre mjölkpris Från och med i morgon kommer nio åländska mjölkbönder leverera mjölk till Arla Finland, istället för till det lokala Åländska mejeriet ÅCA. Enligt uppgift lockas de åländska bönderna med ett högre mjölkpris än det svenska mjölkpriset. KommenteraPublicerad 2015-07-31 Ett år efter skogsbranden i Västmanland Den 31 juli startade det som kom att bli den största skogsbranden i svensk modern tid. Efter två veckor när branden ansågs vara under kontroll hade ett område lika stort som 28 000 fotbollsplaner brunnit upp. En man omkom och skog för hundratals miljoner kronor brann upp. KommenteraPublicerad 2015-07-31 Arla storsatsar för ekologiskt I en ny storsatsning väljer den bondeägda mejerijätten Arla att marknadsföra sin ekologiska mjölk. I annonser, TV-reklam och filmer på sociala medier framhäver Anja Pärson, hennes hustru Filippa samt parets nyfödde son "Landet Ekomjölk". KommenteraPublicerad 2015-07-30 DEBATT - "Upp till bevis, LRF-förtroendevalda!" Allt med en "LRF-logga" måste ha en tydlig medlemsprofil. Det får inte finnas tillstymmelse till frågetecken om vem en "LRF-märkt" organisation företräder; Den enskilda medlemmens intresse. KommenteraPublicerad 2015-07-30 Ny Case IH florerar på sociala medier Vid SIMA-mässan i Paris tidigare i våras utlovade Case IH att en ny traktorserie, som ska gå in mellan nuvarande Puma- och Magnum-serierna, kommer presenteras på Agritechnica i höst. Redan nu florerar dock bilder på sociala medier. KommenteraPublicerad 2015-07-30 Lagom komplext är bäst I och med en växande världsbefolkning måste produktionen av mat trappas upp. Men detta får ofta negativa konsekvenser för den biologisk mångfalden. En åtgärd är blommande kantzoner där naturliga fiender kan hitta föda och gömma sig. Nu har en grupp forskare kommit på att det är i medelkomplexa jordbrukslandskap som detta lönar sig bäst. KommenteraPublicerad 2015-07-30 Arla har stora ambitioner i Asien I dag öppnar Arlas kontor i Kuala Lumpor i Malaysia. Från det nya kontoret ska ett regionalt team lägga ut strategin för alla aktiviteter inom detaljhandel och foodservice i Asien. För invigningen står danska Kronprins Fredrik. KommenteraPublicerad 2015-07-30 Danmarks ryska exportförluster kan bli permanenta I och med den ryska bojkotten på västerländska livsmedel ökar den ryska självförsörjande graden allt mer. Nu varnar danska experter för att den danska grisbranschen kan ha tappat en av sina största kunder för gott. KommenteraPublicerad 2015-07-29 Mer kött nu än för 50 år sedan I en ny rapport publicerar Jordbruksverket statistik över den svenska livsmedelskonsumtionen över tid. Exempelvis visar rapporten att vi har ökat vår konsumtion av kött med närmare 70 procent under de senaste 50 åren. KommenteraPublicerad 2015-07-29 Nya tröskor från Deutz-Fahr För tredje året i rad lanserar maskintillverkaren Same Deutz-Fahr en ny uppdaterad serie tröskor. 2013 var det dags för C9000-serien, 2014 kom C7000-serien och nu lanseras den nya C6000-serien. KommenteraPublicerad 2015-07-29 Dispens för Movento 100 SC Efter en överklagan från LRF ändrar Mark- och miljödomstolen Kemikalieinspektionens beslut om avslag för användning av växtskyddsmedlet Movento 100 SC. Dock ges inte dispens för samtliga grödor LRF önskat. KommenteraPublicerad 2015-07-29 Skördeprognosen för Europa sänks På grund av ofördelaktiga väderförhållanden över Europa under den senaste månaden, sänker EU-kommissionen sin förväntning på skörden i EU-länderna, jämfört med förra månadens prognos. Nu förväntas en total avkastning under det femåriga snittet. KommenteraPublicerad 2015-07-28 "Vi ska ha Europas snabbast växande mjölksektor" Den irländska jordbruksministern Simon Coveney har stora planer för landets mjölksektor. I ett uttalande meddelar han att han förväntar sig att mjölksektorn i Irland skulle kunna nå hela 50 procents tillväxt inom en femårsperiod. KommenteraPublicerad 2015-07-28 Hallå där Marika Wärff... ...som är ny vd för Falköpings Mejeri KommenteraPublicerad 2015-07-28 4 engelska regioner får använda neonikotinoider Efter förra veckans godkännande av användning av neonikotinoider i England, har ytterligare information släppts i dag. Bland annat står det klart i vilka regioner som preparatet får användas. KommenteraPublicerad 2015-07-27 Lantmännen och DLG stärker position i Baltikum Scandagra, som ägs av Lantmännen och DLG, förvärvar det litauiska företaget Agrogimas. På Lantmännen ser man detta som ett viktigt led för att nå företagets mål att vara ledande inom handel med spannmål och oljeväxter i Östersjöområdet. KommenteraPublicerad 2015-07-27 Grönt ljus för neonikotinoider i England I onsdags gav de brittiska myndigheterna grönt ljus för användning av neonikotinoider. Lättnaderna ses som ett ”akut undantag”, där 5 procent av den engelska oljeväxtarealen nu ges möjlighet att försvara sig mot jordloppor och bladlöss. KommenteraPublicerad 2015-07-27 Bondeprotester i Frankrike och England

Låga kött- och mjölkpriser får bönder i Frankrike och England att tippa gödsel och blockera vägar i protest. Man kräver att regeringar hjälper till att lösa den svåra ekonomiska situationen.

KommenteraPublicerad 2015-07-27
Minska lustgas från marken Inom växtodlingen står utsläpp av lustgas för en mycket större del än både koldioxid och metangas. Då lustgas en 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid, är det viktigt att minska utsläppen. Markstruktur och dränering kan göra detta skriver Greppa Näringen. KommenteraPublicerad 2015-07-27 ”Det är väldigt hett med bönor” Peter Wiström har odlat bruna bönor på sin gård på mellersta Öland sedan tidigt 70-tal. Förra året testodlade han svarta bönor till GoGreen. Det gick bra och nu är första kommersiella odlingen i full gång. KommenteraPublicerad 2015-07-26 Olika bearbetning – olika resultat Den 18 september förra året såddes höstvete med sju olika maskiner nere på Borgeby i Skåne. Etableringsmetoderna varierade från plöjt system till direktsådd. Vid en demonstration på Borgeby Fältdagar presenterade rådgivarna Camilla Persson och Marcus Willert ut resultaten. KommenteraPublicerad 2015-07-25 Arla sänker mjölkpriset igen Arlas mjölkleverantörer får än mindre betalt för mjölken i augusti. Skånemejeriers leverantörer likaså, eftersom deras betalning baseras på Arlas betalning plus en premie. Nytt mjölkpris blir 258,9 öre per kilo mjölk.  KommenteraPublicerad 2015-07-24 Alternativ till antibiotika mot klövspalt

Kan salicylsyra ersätta behandling med antibiotika vid inflammation av klövspalt hos mjölkkor? Allt fler rapporter tyder på det, och SVA leder därför en studie som utvärderar denna alternativa medicinering. 

KommenteraPublicerad 2015-07-24
Nytt ris kan minska växthusgaserna

En internationell grupp av forskare med representanter från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har lyckats ta fram ett ris som minskar mängden växthusgaser som avges vid odling av ris.

KommenteraPublicerad 2015-07-24
Tips på gröda till obrukade kantzoner På Borgeby Fältdagar passade många aktörer på att visa upp grödor lämpliga för obrukade kantzoner då kraven på dem som ekologisk fokusareal enligt jordbruksverket kommer att öka. KommenteraPublicerad 2015-07-24 Fler nyheter i nyhetsarkviet »