Nyhet från Jordbruksaktuellt 2011-12-12

Närvärme: Förnybar energi och lokala arbetstillfällen

Nya inkomster, arbetstillfällen och miljöfördelar. Närvärme är en form av småskalig fjärrvärme och som lantbrukare börjar se möjligheter med. Den stora skillnaden­ mot fjärr­värme är att närvärme ofta är en mindre anläggning och producerar i mindre skala.

Det behövs flera aktörer för att en närvärmesatsning ska bli lyckad. – Allt från bränsleproducent, entreprenör och teknikleverantörer till kunder, banker och kommunala beslutsfattare, berättar Ewa Marie Rellman.  Foto: LRF

Närvärme kan enklast beskrivas som småskalig fjärrvärme. Ofta handlar det om en mindre panncentral som eldas med biobränslen – exempelvis flis, halm eller biogas – och som via ett kulvertnät försörjer kunderna med värme.

En närvärmeanläggning drivs oftast av lokala entreprenörer som lantbrukare och småföretagare. Kunderna är vanligen storförbrukare som skola, kyrka, församlingshem eller liknande.
– Närvärme skapar arbets­tillfällen på landsbygden. Det bidrar på så vis till att stärka den lokala ekonomin och nå lokala och regionala­ miljömål, säger Ewa Marie Rellman, som är företagarcoach vid LRF.
– Närvärme är en trygg lös­ning­ för att säkra en långsiktigt hållbar uppvärmning som bygger på förnybar energi, säger Kjell Christensson vid Biogas Syd.
Både Ewa Marie Rellman och Kjell Christensson arbetar med att hjälpa lantbrukare och andra företagare som vill komma i gång med närvärme. Det finns enligt dem många fördelar med närvärme. Använder man sig­­ exempelvis av biobränsle,­ bidrar det till att värna om miljön och att sänka energikostnaderna.

Kräver lite tillsyn
De stora fördelarna för en producent av närvärme, är dels möjligheten att kunna värma de egna fastigheterna, samtidigt som det går att tjäna­ pengar när värme levereras till närliggande fastig­heter. En närvärmeanläggning som väl är i gång är också lättskött och kräver oftast bara några få timmars tillsyn per vecka.
– En annan fördel är möjlig­heten att kunna använda ett lokalt biobränsle och på så vis slippa transporter, menar Ewa Marie Rellman.
Fördelar med närvärme.
– Det ger ofta ökad sysselsättning till det lilla samhället och pengarna stanna i bygden, säger
Kjell Christensson.
Foto: Biogas Syd

Nackdelen med närvärme är att klimatet inne i en byggnad kan förändras när den egna pannan tas bort, särskilt­ i äldre hus. ”Spillvärmen” från pannan försvinner och självdraget i den uppvärmda skorstenen uteblir, på samma sätt som när värmepump ­installerats.

På landsbygden Oftast kan lämpliga närvärmeobjekt finnas utanför de centrala kommundelarna. Förutom skolor, ålderdomshem och kyrka, kan även vissa­ industrier vara en potentiell kund i ett samhälle när det gäller närvärme.
Lönsamheten när det gäller glest liggande enfamiljshus kan dock vara skral, även om det på sikt kan förändras i takt med stigande elpriser.
– Av lantbrukaren krävs framför allt att denne är intresserad av att utöka sin verksamhet och har lärt sig att ”känna igen en chans när den kommer”, antingen man kan uppvärmningsfrågor sedan tidigare eller att man skaffar sig den kunskapen via de utbildningstillfällen som ­erbjuds, säger Kjell Christensson.

Inte mer än 300 meter
Hur lång tid det tar att ”räkna hem” en sådan här investering beror helt på hur man hanterar investeringskostnader och driftskostnader, i förhållande till det avtal man ingått avseende ersättning för värmeleverans.
– Man ska absolut se till att avtalet omfattar så lång tid att anläggningen hinner skrivas av i rimlig omfattning, alternativt att pannanläggningen kan flyttas utan alltför omfattande åtgärder, menar Kjell Christensson.
Anläggning för närvärme.
Foto: Peter Wellander

För att nå lönsamhet bör man hitta ett område med fastigheter som har en nettoförbrukning av energi om minst 500 megawattimmar Det motsvarar cirka 60-70 kubikmeter olja. Vidare bör inte kulvertsystemet vara längre än cirka 300 meter.

– En panncentral för ovanstående kostar cirka 1 300 000 kronor. Ett kulvertsystem cirka 1 000-2 500 kronor per meter och för 1 megawattimme färdig värma får man cirka­ 950 kronor, allt exklusive moms. Ett bra sätt är att börja med en enklare förstudie, berättar Kjell Christensson.

Investerade i en flispanna
I Sösdala utanför Hässleholm startades 2006 ett närvärmeprojekt, Bio megaWatt, i liten skala. Bakom detta stod fem lantbrukare som gått samman för att öka intäkterna. Under årens lopp har lantbrukarna expanderat.
De har investerat i en större flispanna och levererar värme till flera av byns stora energiförbrukare. Bland annat förses de kommunala anläggningarna i Sösdala med fliseldad fjärrvärme.
– Det var det låga priset på spannmål och ökade energi­priser som fick oss att fundera på ett sätt att hitta­ en extrainkomst. Ville också­ förädla skogsflisen i våra skogar. Men det har varit väldigt mycket jobb för att ro det här i land och kapitalkrävande. Det gäller att man har uthållighet. Nu har vi tillräckligt hög täthet i lednings­nätet och kan vi expandera­ i den takt vi hinner med, säger Mats-Ola Persson, som är en av de fem som startade ­projektet.
Han ger rådet att ha tålamod. I början är det mycket att lära sig och det kan dröja­ innan­ investeringarna genererar vinst.
– Men det är något som kan engagera folk i bygden och skapa arbetstillfällen, menar­ Mats-Ola Persson.
Den som vill veta mer om närvärme kan vända sig till LRF, Energikontoret, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Till exempel erbjuder­ Landsbygdsprogrammet investeringsstöd.


Micael Goth
Frilans

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Kommentera artikeln »

Här kan du kommentera nyheter på ja.se. Du kan berömma, utveckla eller kritisera. Allt ska dock ske sakligt och tonen ska hållas respektfull.

 

Vi förbehåller oss rätten att radera inlägg som är kränkande, rasistiska eller har sexistiskt innehåll.Vi förbehåller oss också rätten att radera inlägg som inte för debatten framåt.

Du som kommenterar garanteras anonymitet i det publicerade inlägget, men du måste uppge namn samt en korrekt e-postadress.

Utvalda kommentarer kan komma att publiceras i Jordbruksaktuellts tryckta upplaga.

Skriv JA i rutan:

Tipsa någon om denna artikel »



 

Chipsens väg från jord till påse I Laholm tillverkar Rootfruit Scandinavia chips enligt ursprungsmetoden – friterade i gryta. Chipsproduktionen är ett exempel på lokalt samarbete som involverar lantbrukare. Jordbruksaktuellt följde potatisens resa från jord till chips. KommenteraPublicerad 2014-11-23 De skapar liv i Stora Skedvi Med ett genuint matintresse och en stor portion entreprenörskap skapar Anders Åkerberg och Malin Floridan ett matcentrum i byn Stora Skedvi i Dalarna. Det senaste projektet är återuppbyggandet av knäckebrödstillverkningen i Vika bröds gamla lokaler. KommenteraPublicerad 2014-11-22 VIDEO – Klassisk filmhistoria om en liten gris Grisar, ett hett debatterat ämne. Länge har de haft en roll i samhället och i denna video får man följa Grisknoens tur i Småland. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Smart, enkel och lätt att rengöra Kerbl har utvecklat en ny napp till kalvar som är enkel att ta av från kalvbaren. Nappen kan plockas av från hinken och diskas i tre delar. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Köttentreprenörer får pris Hälsingestintan, som i höst har presenterat lösningen med mobil slakt, har fått ytterligare ett pris. Nu är det grundaren och vd:n Britt-Marie Stegs som fått utmärkelsen ”årets entreprenör”. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Dansk gris upprör, glöm dock inte den tyska I gårdagens avsnitt av Plus pratade man om skillnaderna i svensk och dansk grisuppfödning. Reaktionerna på Twitter dröjde inte länge. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Aggressivare tallrikar från Väderstad Väderstad-verken erbjuder nu en ny aggressivare variant av tallrikar till kultivatorerna TopDown och Carrier X. De nya Truecut-tallrikarna har frästa urtag, vilket ger flera fördelar enligt Väderstad. KommenteraPublicerad 2014-11-21 KRÖNIKA - Oro för ryskt höstvete Spannmålspriserna har återigen fallit tillbaka något efter tidigare uppgång. Vädret i viktiga regioner för majs och sojabönor i USA har blivit bättre och nu återstår endast en liten del av skördearbetet. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Det lossnar för eko i Storbritannien Den brittiska ekomarknaden har under flera år dragits med svårigheter och vikande marknad. Men nu verkar trenden vara på väg uppåt. KommenteraPublicerad 2014-11-21 Fler fall av fågelinfluensan Fågelinfluensan har konstaterats på ytterligare en gård i Nederländerna. De 43 000 kycklingarna kommer att avlivas och transportrestriktioner gäller för hela landet. KommenteraPublicerad 2014-11-20 Svenska och danska grisar jämförs i TV ikväll Tv-programmet Plus var i våras och hälsade på Madde och Elin som driver Facebooksidan "Mitt liv som svensk gris". I programmet jämförs svensk grisuppfödning med dansk. KommenteraPublicerad 2014-11-20 Skånemejeriers bönder får mer för sin mjölk Skånemejerier ekonomisk förening har beslutat sig för att höja mjölkpristillägget för sina medlemmar från och med januari. KommenteraPublicerad 2014-11-20 MinFarm – mot storstaden Anna och Stephen Lynam ville att konsumenter skulle kunna köpa bra mat från bönder i närheten på ett enkelt sätt. Resultatet blev onlinefarmen MinFarm som i dagsläget finns i Jämtland och Västerbotten. Men efter årsskiftet kommer de att ta ännu ett steg och etablera sig i Stockholmsregionen. KommenteraPublicerad 2014-11-20 Oidentifierat kött dras tillbaka På Axfood har man beslutat att dra tillbaka kött som sålts som oxfilé men vid närmare granskning inte visade sig vara just oxfilé. Det är heller inte häst- eller griskött. KommenteraPublicerad 2014-11-20 Nytt avtal bra för Australiens bönder Kina och Australien har skrivit under en avsiktsförklaring gällande ett frihandelsavtal som kommer innebära att nästan 95 procent av tullarna tas bort. Innan avtalet är helt implementerat kommer det att ta ett par år men enligt Australiens premiärminister, Tony Abbott är detta en stor framgång för Australien. KommenteraPublicerad 2014-11-20 Långsammare tillväxt för utlåning till jordbruk Landshypotek Bank visar ett rörelseresultat för tredje kvartalet på 301 miljoner kronor, 50 miljoner mer än förra året. Ett ökat räntenetto täcker den högre kostnadsnivå som satsningen på bankverksamheten har fört med sig. KommenteraPublicerad 2014-11-20 DEBATT – Dags för svenska djurskyddsregler i upphandlingar Det är dags att bevaka den svenska implementeringen av EU:s nya upphandlingsdirektiv så att upphandlare kan ställa specifika krav kring hur köttet de köper har framställts. På så vis får svenska uppfödare en ärlig chans att konkurrera mot de europeiska kollegor som har ett sämre djurskydd och i många fall dessutom bryter mot EU-lagstiftning. KommenteraPublicerad 2014-11-19 Bucht är beredd att agera Under tisdagen hade Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ett samtal med SJV, SLV och SVA för att diskutera MRSA-frågan. Efter mötet ser Bucht positivt på arbetet som sker, samt meddelar att man är beredda att agera även från politiskt håll, om så skulle krävas. KommenteraPublicerad 2014-11-19 DEBATT – Dags att lyfta blicken och sluta slåss Så är debatten om eko kontra konventionellt igång igen, skriver riksdagsledamoten och agronomen Kristina Yngwe på sin blogg. Genom att ställa produktionsgrenar mot varandra missar man den riktiga utmaningen. KommenteraPublicerad 2014-11-19 SLU:s framtid klarnar Hittills har det varit många frågor och få svar gällande vilket departement Sveriges Lantbruksuniversitet kommer att ligga under i framtiden. Nu verkar det som att svaret är klubbat och SLU följer med till näringsdepartementet. KommenteraPublicerad 2014-11-19 De arbetar tillsammans mot MRSA I ett debattinlägg konstaterar generaldirektörerna för Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA att det kan vara en tidsfråga innan MRSA-smittan även finns bland grisarna här i Sverige. Om så är fallet, är det viktigt att man är redo och har en strategi för att hantera den. KommenteraPublicerad 2014-11-19 LEDARE – Svenska Köttföretagen ett steg på rätt väg Nyligen presenterades bildandet av en ny samverkansorganisation i den svenska köttbranschen, Svenska Köttföretagen. Syftet beskrivs som att branschens intressen ska kraftsamlas ända från konsument till producent. Som huvudmän står sju ­slakteriföretag. KommenteraPublicerad 2014-11-19 KRÖNIKA – Har konkurrenskraftutredningen för smalt fokus? Efterfrågan på svenska livsmedel med svenska mervärden och svenska ekologiska livsmedel ökar. Det bekräftar Jordbruksverkets enkät och statistiken kring import och svensk produktion. Svensk kycklingproduktion ökar och importen av kött minskar till förmån för svenskt kött i butikerna. Det är angeläget att landsbygdsministern och konkurrenskraftutredningen förses med ett sakligt underlag och en aktuell omvärldsanalys. KommenteraPublicerad 2014-11-19 Förhöjd skyddsnivå mot fågelinfluensan Smittkällan till fågelinfluensan H5N8 som drabbat Tyskland, Holland och Storbritannien är fortfarande okänt. Men nu höjer Jordbruksverket skyddsnivån i Sverige. KommenteraPublicerad 2014-11-18 Höjda elpriser på ingång Elmarknaden är känslig för ändrade väderprognoser och de kommande tio dagarna verkar bjuda på torrare och kallare väder, något som enligt Sweco kan leda till höja elpriser. KommenteraPublicerad 2014-11-18 STATISTIK – Europas förändrade förbrukning av antibiotika Många av Europas länder har lyckats minska sin förbrukning av antibiotika. Men ännu finns det länder där förbrukningen ökar. Spannet mellan landet som använder minst respektive mest är skrämmande stort. KommenteraPublicerad 2014-11-18 EU har enats i GMO-frågan Efter långtgående förhandlingar har EU-parlamentets Miljöutskott nu röstat igenom ett lagförslag som innebär att medlemsländerna själva skulle ges rätten att förbjuda, alternativt begränsa, odling av GMO-grödor i sina respektive länder. KommenteraPublicerad 2014-11-18 Åtgärder från EU för att bekämpa fågelinfluensan EU har kommit med en plan för att minimera risken för vidare spridningen av H5N8 i de drabbade områdena i Nederländerna och Storbritannien. Syftet är att få kontroll på situationen och samtidigt minimera handelshinder. KommenteraPublicerad 2014-11-18 Ny jättespruta från John Deere Till säsongen 2015 ersätts John Deeres självgående spruta 5430i med den nya R4040i. Enligt företaget erbjuder nya R4040i ökad prestanda, ökad aktiv körtid samt lägre driftskostnader. Maskinen är främst utvecklad för större lantbruk och maskinstationer. KommenteraPublicerad 2014-11-18 Nytt förslag baserat på svensk modell EU förbereder arbetet med en ny lag för att minska användningen av antibiotika i Europa. Användningen har minskat i genomsnitt men fortfarande skiljer trenden sig mellan länder, skriver DN. KommenteraPublicerad 2014-11-18 Fler nyheter i nyhetsarkviet »