Så ser jordarten ut i marken
Årets Gropen på Borgeby Fältdagar förbereddes redan 2010 då matjorden i några parceller byttes ut mot en annan. I år kunde därför besökarna studera jordartens betydelse för rotutvecklingen och för markens kvävelevererande förmåga.
Att bara byta ut matjorden speglar förstås inte verkligheten exakt eftersom det bara är matjordslagret som har bytts ut men effekterna är ändå tydliga för blotta ögat. Jordarten på Borgeby är en moig lättlera och den byttes år 2010 ut på tre ställen och ersattes med en lerig sand, en mullrik lerig mo och en styv lera.| Gropen är ett populärt inslag på Borgeby Fältdagar. I år hade man förberett och bytt ut matjorden i tre parceller för att illustrera jordartens betydelse för bland annat växtnäringstillgången. Foto: Linnea Ramström |
Noll eller 130 kilo N
Jens Blomkvist, som guidade i Gropen förklarade hur man genomfört bytet av matjordslagret och medgav också att det fanns en viss oro för hur det hade fungerat.– Det fanns en viss oro för hur kontakten mellan den nya matjorden och alven skulle återupprättas men det har gått bra.
Alla parcellerna med de olika jordarterna odlades med vårraps och havre. Varje sådan ruta var i sin tur uppdelad i två där den ena halvan fått motsvarande 130 kilo kväve per hektar och den andra halvan noll. På det sättet kunde man tydligt se skillnaderna mellan de olika jordarternas effekt på grödan.
– Vi har utfört mätningar med en N-sensor för att få en bild av hur mycket kväve det egentligen handlar om, berättade Gunilla Frostgård, Yara.
Enligt mätningar som utfördes den 30 maj hade sandjorden levererat åtta kilo kväve till grödan medan mulljorden levererat 20 kilo. När mätningarna utfördes den 12 juni hade sandjorden gett mindre än 40 kilo och mulljorden mer än motsvarande 100 kilo per hektar.
– Det är det organiska materialet som levererar kväve, förklarade Gunilla Frostgård. Och hur mycket det blir styrs i stor grad av tillgången på fukt och värme.
I Gropen visade Jens Blomkvist också effekterna av strukturkalkning på styv lera men i det här fallet har de för ögat synliga effekterna uteblivit. En förklaring till det menade han var den goda effekten som tjälen hade haft på platsen. För att ändå kunna visa effekterna av kalkningen hade han plockat upp en jordkolonn från okalkad respektive kalkad jord som sedan mättades med vatten.
– Här kan man se att strukturen börjar försvinna mer i den okalkade jorden och i den andra kan man se se att kalkningen har en positiv effekt på strukturen i jorden. Den gör att jorden håller ihop och det gör i sin tur att mindre fosfor kan lakas ut.
Skillnad hur jorden håller näringen
Olika jordarter har olika egenskaper förstås. En egenskap är jordens specifika yta och förmåga att hålla joner som till exempel nitrat. För att illustrera detta hade man i Gropen två kolonner med jord där man hällt röd färg på ytan. Den kan illustrera hur exempelvis växtnäringsjoner kan röra sig i profilen. Exemplet illustrerar tydligt skillnaden mellan en sandjord och en mullrik mojord där ”jonerna” i sandjorden fyllde hela profilen medan de stannade i den första decimetern i den andra kolonnen.
Helena Högberg Åkerhielm
Tel: 019-16 61 41
E-post: helena@ja.se
|
Utskriftsvänlig sida
