Kulturspannmål – några hundra gram från folkhälsa
Kan livsmedelsbranschen rädda oss ur sjukvårdskrisen? Det menar Kerstin Fredlund, läkare och forskare på företaget Hidden in Grains, som förespråkar en mångfald av spannmål för en bättre folkhälsa.
– Ibland så har jag tänkt att jag har ägnat nästan hela mitt yrkesverksamma liv åt att sopa upp efter livsmedelsindustrin, säger Kerstin Fredlund.
Kerstin har jobbat som allmänläkare i över 30 år och menar att i dag betyder matbutikerna mer för vår hälsa och ohälsa än vad arbetet inom hälso- och sjukvården nånsin har gjort. Hon menar att vi på många sätt blivit offer för maten och får sjukdomar som vi i många fall kan förebygga.
– Det finns ett samband mellan kostfiberintag och risken för kolorektalcancer. Varje gram kostfiber förebygger och det är fiber från fullkorn som har störst effekt. Samtidigt så förebygger man också hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även bröstcancer.
Tar bort näringen
Enligt Kerstin får vi inte i oss tillräckligt med kostfiber eftersom dagens butiker är fyllda av fiberfattiga produkter samtidigt som drygt 40 procent av vår kost i västvärlden, och 60 procent i utvecklingsländer, kommer från spannmål.
– Vi raffinerar och polerar bort de näringsrika delarna och äter upp resten. Vi skulle aldrig ge det till ett annat djur för vi vet att djuren inte kan leva på det, säger Kerstin och fortsätter:
– Jag tror att eftervärlden kommer att säga: hur korkade kunde de människorna vara som levde på 2000-talet, som åt upp det som var minst näringsrikt? Vi ser det inte riktigt själva vad vi gör.
Ett gott liv
Under en stor del av 1900-talet så drömde människor om ett modernt gott liv och i det inkluderades mer vetemjöl, socker och margarin på matbordet, som de mest åtråvärda produkterna.
– Kaffe och vetebröd blev själva signumet för ett gott liv. Vi har fortsatt i det spåret och framförallt så har det blivit en klassfråga.
För lite fullkorn
I dag är det smittsamma sjukdomar vi är mest rädda för men 70 procent av den globala sjukdomsbördan är icke smittsamma sjukdomar och 22 procent av dem är kostrelaterade. De flesta kostrelaterade dödsfall i dag beror på ett för lågt intag av frukt och fullkorn samt på en för hög saltkonsumtion, och ändå så pratas det så lite om fullkorn, påpekar Kerstin.
– Nio av tio i Sverige i dag äter för lite fullkorn. Vi har haft ungefär samma kostråd, som baseras på cirka tre miljoner studier, sedan 70-talet men det är väldigt få som följer dom.
Vi skulle behöva få i oss 30 olika växtfibrer i veckan för att göda alla olika mikroorganismer vi har i tarmen, berättar hon.
– Det är en hel reaktorfabrik i tarmen som producerar tusentals olika bioaktiva ämnen – enzymer, hormoner och signalämnen, och dom måste man underhålla.
Mångfald är möjlig
Den rika mångfalden vi i dag har i utbudet av vegetabilier fanns inte för ett par decennier sedan, konstaterar Kerstin. Men när det gäller spannmål har utvecklingen inte gått samma väg.
– Huvuddelen av spannmålen som växer på våra åkrar i dag går till foder och industrivetemjöl. Väldigt lite går till fullkorn, i Europa bara fem procent.
Kerstin tror att åkrarna i framtiden kan se annorlunda ut jämfört med i dag, och hon berättar att drygt 75 procent av våra spannmålssorter har gått förlorat på hundra år.
Mindre gluten
Kultursorter av spannmål, såsom Emmer, Enkorn och Dinkel, innehåller mer fytokemikalier, vitaminer och mineraler. Diagramstaplarna som Kerstin presenterar, visar att jämfört med modernt vete så innehåller de sorterna högre proteinhalter och 50 procent mer magnesium, järn och zink. Men det är även en skillnad i gluten.
– Vi har enormt många människor som undviker spannmål på grund av uppblåsthet i magen, utan att ha celiaki. Enkorn och Emmer är inte glutenfria men dom är inte bärare av de genomet som bär gluten i brödvetesorterna, vilket gör att fler tål dom, säger Kerstin.
Ett steg vidare
För att ta spannmålet ytterligare ett steg vidare kan vi jobba med att aktivera spannmålskärnorna på olika sätt, exempelvis genom surdegsjäsning, så att vi kan tillgodogöra oss mikronäringsämnena bättre.
– Vi måste komma ifrån tänkandet att allting bara är en addition och istället utgå ifrån helheten. Det är väldigt svårt att addera exempelvis extra mineraler, vi behöver få dom från sitt naturliga sammanhang, säger Kerstin och avslutar:
– Det är dags att lyfta spannmålen som värdefulla livsmedel. Och inom det ekologiska jordbruket är kultursorterna en fantastisk möjlighet. Vi behöver fundera på hur man kan få många att förändra sin vardag, för det är bättre att många ändrar sig lite än att några ändrar sig mycket.