En värld i ständig förändring
Krönika: I år är det tio år sedan min första krönika publicerades i Jordbruksaktuellt. Redaktionen undrade om jag ville göra en tillbakablick över saker som påverkat den gröna näringen under dessa år. Roligt uppdrag tyckte jag och letade fram de drygt 100 krönikor som det blivit genom åren.
Först en snabb tillbakablick vad som hänt i vår omvärld sedan 2015. Arabiska våren i Nordafrika och Mellanöstern, flyktingkris i Europa och Trump vald till president två gånger. Storbritannien lämnade EU, världen drabbades av många terrorattentat, så även Sverige 2017. Svår torka med många skogsbränder 2018 och året därpå började covidpandemin sprida sig. När väl den var över gjorde Ryssland en invasion av Ukraina. Vi fick en inflationsnivå som vi inte varit vana vid under flera decennier. Alla dessa händelser har mer eller mindre påverkat spelplanen för svenskt lantbruk.
”Vart är vi på väg” var titeln på min första krönika och den handlade om en marknad med minusränta. Ränteutvecklingen under dessa tio år har onekligen haft en stor påverkan på svenskt lantbruk. Årliga tillväxttakten för lån till skog och lantbruk låg vid 2015 stadigt runt sex procent och gjorde så ända fram till 2021 då den sjönk till en procent. Stigande inflation och höjda räntor minskade investeringsmöjligheterna och kanske även viljan. Räntekostnaden för ett hektar åkermark i Skåne var mellan 1996 fram 2022 i snitt cirka femtusen kronor, trots den stora prisuppgången på mark. Därefter ökade den till drygt 15 000 kronor! Senaste året har räntan fallit tillbaka och fler sänkningar är att vänta tills det nya normala infinner sig. Nu ser vi åter ett ökat intresse för köp och investeringar, dessutom visar LRF:s Gröna Näringslivsindex på ny framtidstro.
Energikostnaden är en annan faktor som haft stor påverkan under åren. Sommaren 2015 pendlade elpriset mellan 7 och 10 öre och diskussionerna handlade om att framtidssäkra elkonsumtionen inför kommande prisökningar. De som jobbade aktivt med att minska förbrukningen och började använda fastprisavtal blev vinnare, inte minst när vi åtta år senare mötte helt andra prisnivåer för el. Och sedan har vi ju dieselprisets svängningar genom åren med priser som legat 10 kr högre per liter än idag.
I en orolig omvärld blir det allt viktigare att vara medveten om sina risker, hur man ska hantera dem och hur de kan komma att påverka lönsamheten. Flera krönikor har varit på temat lönsamhet och då ofta från vinkeln att själv kunna påverka utfallet utifrån företagaren själv och dennes mål med verksamheten. Det var intressant att Jordbruksekonomiska konferensen på Ultuna i november förra året lyfte dessa frågor på teman som; ”Ledarskap, hur svårt kan det vara”, ”Lantbruket väljer sin egen lönsamhet” och ”Myten om det olönsamma lantbruket”. Kanske provocerande rubriker men där syftet var att reflektera över orsak och verkan samt företagarens möjlighet att påverka utfallet. Frågan om lönsamhet har varit och är ständigt aktuell.
Då jag är road av konsumtionstrender och hur vi blir påverkade av dessa, har krönikor genom åren handlat om allt från vegotrender, mera kött åt folket till hur man kan påverka beteende genom ”nudging”. Syftet har alltid varit att se positiva möjligheter för lantbruket att dra nytta av de olika trenderna. Förhoppningsvis kan dessa innebära ökad lönsamhet och närhet till konsumenter som kommer allt längre från lantbruket. Pandemin ändrade kraftigt förutsättningarna och nya köpbeteenden skapades som innebar nya utmaningar att sätta de svenska produkterna på kartan. Samtidigt innebar utvecklingen i Ukraina några år senare ett uppvaknande för behovet av en inhemsk matproduktion. Här har vi bara sett början på vilka möjligheter detta intresse kan medföra för svenskt lantbruk - inte minst ur ett lönsamhetsperspektiv och kännedom om förutsättningarna för svensk matproduktion.
De senaste tio åren har diskussion om hållbarhet varit ständigt närvarande i debatten. För lantbrukare är hållbarhet som begrepp inget nytt fenomen. Det har varit en självklarhet som inte minst tog sitt avstamp i Greppa Näringen. Där såg lantbruket tidigt kopplingen mellan lönsamhet och ett omhändertagande av den för verksamheten viktigaste resursen - naturen. I en krönika från 2020 föreslog jag att lantbrukaren skulle få titeln Klimatsuperhjälte för nedlagt arbete och möjligheterna att på ett positivt sätt bidra till den gröna omställningen. Mycket är gjort och mer finns att göra, allt i syfte att skapa förutsättningar för lönsamhet och vad som lämnas över till nästa generation.
Avslutningsvis ett citat från Bill Gates: ”Vi överskattar alltid förändringen som kommer att ske de närmaste två åren och underskattar förändringen som kommer att ske under de närmaste tio”. Stanna upp och reflektera över hur du och ditt lantbruksföretag utvecklats de senaste tio åren. Du kommer bli imponerad över vad du åstadkommit. Därefter kommer det viktigaste av allt, bestäm var du vill vara med ditt lantbruksföretag 2035. Det är många beslut som ska tas och med en klar målbild och strategi blir resan enklare.
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken
