”Det är inte genom att öka mängden djur som man får lönsamhet, utan det handlar om att göra det bra”

400 tackor som lammar tre gånger på två år. Och att ständigt jobba för att förbättra produktionen. Det är Sabina Perssons mål.

Sabina är född och uppvuxen på en kogård utanför Falköping och har alltid gillat djur och testat lite av varje. 

– Men jag fastnade för får. Det krävdes inte så stora investeringar och det går att livnära sig på dem.

I dag har Sabina 400 tackor i sin besättning på Stora rännagården, och målet är 500 lamningar om året. 

– Jag föder upp slaktlamm både inne och ute. Jag har lamning tre gånger om året. Första gruppen lammar i december-januari. Andra gruppen ungefär i april och tredje gruppen i september. 
 

Var nionde månad

Sabina säljer slaktlamm året runt, ungefär varannan till var tredje vecka till Skara Lammslakteri. 

Direkt efter att lammen har avvants betäcks tackorna på nytt. 

– Därför har jag ingen tomtid. Tanken är att tackorna ska lamma var nionde månad. Alla klarar inte det men många gör det. Jag får lite färre lamm per lamning, men totalt per år blir det ändå bra mängd. 
 

Bra buffert

Årets lamningar har gått bra. 

– Jag har inte haft något ont av torkan. Jag betäckte när det var som torrast och när det fanns minst foder. Men det blev ungefär samma resultat som vanligt. Jag har inte sett något avvikande, säger Sabina och fortsätter:

– I och med att jag inte gillar att köpa in foder utifrån hade jag bra med foderbuffert, 200 balar extra. Jag skördade bara förstaskörden och helsäden. Sedan betade jag allting. 
 

Bra kvalitet

När det gäller maskiner så samarbetar Sabina med sin pappa. När Jordbruks­aktuellt träffar Sabina är hon i full färd med att hjälpa sin pappa att bala hans förstaskörd. Vallen till sina får skördade hon tidigare. 

– Den blev hyfsad, jag tror att den har bra näringsvärde. I fjol var det så himla tidig skörd. Men i år har det varit kallare och frostnätter. Jag skulle eventuellt tagit skörden någon dag tidigare i år ändå, funderar Sabina och minns tillbaka. 

– För två år sedan tog vi skörden alldeles för sent och det märktes direkt. Vi fick mycket foder men det var för dåliga näringsvärden. 

Just bra kvalité på fodret är av största vikt till djuren.

– Det gör stor skillnad om man får i djuren mycket bra grovfoder om de ska kunna producera sina tre lamm som en del gör. 
 

Utnyttja byggnaderna

2014 byggde Sabina ett stort stall på sin gård, Stora rännagården. 

– Jag vill utnyttja byggnaden under så stor del av året som möjligt. Jag har till och med gjutet golv. Det behöver man inte ha. Men för två höstar sedan var det väldigt regnigt, och då kunde jag skörda och tippa in spannmål i tre fack och låta det torka allteftersom. Det är bra att man kan använda byggnaderna till andra saker också. 

Varför gillar du får och lamm?

– Jag gillar djur överlag och det är kul att när man lägger ner lite extra tid och jobb så ger det resultat i både tillväxt och i antal lamm. Det går så fort att utveckla och djuren är lätta att ha och göra med. Har man en hund så går det ännu lättare. Jag har tre vallhundar, utan dem skulle jag inte klara mig. 

Vad är utmaningen?

– Att finlira så att man får upp lönsamheten lite till. Även om det går hyfsat så vill man förbättra lite hela tiden. Det går i olika vågor, i år känns det som att det går bättre än förra året. Då blir det lite roligare. Jag har till exempel lyckats höja medelklassvikten med ett kilo det sista året. 

Det handlar enligt Sabina också om att få in tajmingen.

– Jag klipper tackorna vid avvänjningen och sedan betäcker jag dem. Ju fler procent som blir dräktiga när det är tänkt, ju bättre är det. Alla klarar dock inte av att lamma tre gånger på två år. En del få stå över och får en chans till. Men de flesta klarar det. 
 

Lagom med hull

Allt foder odlar Sabina själv för att kunna ha koll på kvaliteten. 

– Jag vill helst ta vallskörden lite lite tidigare än det som ska till mjölkkorna. Det är viktigt till tackor som ska ge di och även till slaktlammen.  

Tackorna ska vara i lagom hull, inte för små och inte för stora. 

– Tidigare i år hade jag för bra foder. Så då fick jag problem istället, de blev för feta helt enkelt. Så lagom med hull är väldigt viktigt. Det handlar om precision, vill man ha bra lönsamhet får man inte lämna något åt slumpen. Detaljerna är viktiga, att man gör likadant hela tiden och att man är noggrann. 

Vad är din strategi?

– Att utnyttja husen året runt och driva tackorna lite hårdare, med tre lamningar på två år. De går kanske något år tidigare till slakt. Men de får lika många lamm, men på kortare tid. 

Innan slakt väger Sabina lammen. Bagglammen ska väga mellan 54 och 58 kilo. Tacklammen ska väga 40 till 46, i och med att de sätter fett tidigare. Slaktade väger djuren mellan 20 och 25 kilo. 

För att stärka branschen i stort menar Sabina att den svenska andelen behöver öka och att man måste få skäligt betalt. 

– Man kan inte bara jobba för att det är roligt. Man måste få betalt för det man gör. 

Betesstöd och tackstöd hjälper till för att kompensera.

– Men det hade varit roligare att få betalt för köttet naturligtvis. Stöden ska inte behövas för att man ska överleva. 

Tycker du själv att ditt företag är lönsamt?

– Det går att leva på det. 2014 byggde jag ladugården för 3,5 miljoner, så investeringar är ganska begränsade ett tag fram. Nu gäller det att fåren ska förränta det. 

Men Sabina är väldigt nöjd med stallet som är lättjobbat och trevligt att jobba i. 

I och med att de gamla husen på gården inte räckte till, var investeringen nödvändig. Annars hade hon fått gå ner till 100 tackor och odla mer spannmål. 

– Det är inte riktigt min grej. Jag gillar djuren, det är det jag kan och tycker är roligt. Sedan odlar jag mitt eget foder för då vet jag vad det är för något jag stoppar i dem. Annars är jag ingen traktorförare. 

Om man vill bli duktig på lamm och ha det i stor skala -vad ska man tänka på då?

– Att man har en mentor så man får hjälp att komma i gång rätt. Det är till exempel viktigt att köpa bra livdjur från början, så att man får en bra start. Jag tycker att det är viktigt att man får djur med bra moderegenskaper. 

Sabina gillar finull och korsningar mellan finull och dorset. Hon har även testat andra typer av korsningar, men inte blivit nöjd. 

– Jag vill ha lätthanterade djur som sköter sig så mycket som möjligt själva och tar hand om sina lamm. 

Det är också viktigt att tänka över lamningen. Ska man ha djuren ute på sommaren eller ska man föda upp dem på stall. Vilken modell man ska ha beror på ens förutsättningar.

– Har man mycket naturbeten, då kan det passa med mycket beteslamm. Har man mycket åkermark då är det kanske bättre att föda upp inne om man har hus. Man får optimera efter sina förutsättningar för att få lönsamhet. 

Enligt Sabina är det också viktigt att tänka över rasvalet om man vill ha djur som lammar året runt. Då tipsar hon om just finull och korsning finull och dorset.

Eko säljs som konventionell

Djuren på gården är EU-ekologiska och marken är Krav. Det beror på att Sabinas pappa driver en Kravgodkänd mjölkgård och de vill kunna byta foder och samköra marken. 

– Jag räknade på vad som skulle vara lönsammast. Att gå över till konventionellt, fortsätta som jag gör eller att gå över till Krav. Skulle jag gå över till Krav skulle jag behöva minska ner med 100 tackor och odla mer spannmål. Kravtillägget motsvarar inte den minskningen. Så på djuren hade jag förlorat på att gå över till Krav. Jag har en viss fördel att jag har den mängden slaktlamm som jag har så då känner jag att det var bättre att fortsätta som jag gjorde. 

Utvecklingsmässigt känner sig Sabina nöjd med antalet djur som hon har på gården just nu. 

– Man ska inte trycka in så mycket djur som det går bara för att, då det blir väldigt tungjobbat. Det är bättre att man producerar bra med de djur man har, säger Sabina.